I´m alive...
Alltså vilket roligt yrke. Jag är återkommande på ett begränsat antal skolor och det blir olika ställen nästan varje dag men nu börjar jag känna igen eleverna. Jag lär mig suuupermycket om både mig själv och yrket. Några saker som är mycket bra:
- På ett högstadium har de en fantastisk "Vikariemapp". Alla lärare har gjort en egen mapp innehållandes schema, ritning över skolan, klasslistor och en allmän vikarieinformation. Så jag tara bara en mapp och får en nyckel av skolassistenten. Istället för att jaga en vaktmästare så har de en skolassistent som möter vikarien på morgonen. Det som är ett extra plus är att hon är SÅ glad och trevlig jämt. Det känns aldrig som att jag stör. Ibland kan skolassistenter ha det väldigt stressigt och det förstår jag också...
- På en skola lämnar jag in nyckeln i en postlåda i ett låst rum - hur bra som helst. Då kan jag åka från skolan när jag är klar och då behöver jag inte leta vaktmästaren som ofta är på rymmen.
- En del lärare delar glatt med sig av sina lektionsplaneringar och visar t.o.m var jag kan kopiera. Som julafton varje dag.
- När det sker konflikter - inte kul att det händer men ju fler jag löser ju bättre jag blir på det. Det borde varit mer av detta på lärarutbildningen... Det bästa är när jag har tagit en konflikt med en elev och de sedan försöker "göra förlåt". (De söker kontakt, de ger teckningar, de hälsar ivrigt på mig o.s.v.) Då känner jag att jag har lyckats - de har accepterat mig och ångrat sig.
